Häromdagen slog det mig att jag är mitt i någon slags identitetskris. Jag köpte Volvo. Ett av mina barn blev erbjuden en plats i ett fotbollslag. I samma veva fick jag reda på att jag kan få testspela för ett rugbylag. Någon del av mig började skrika. Du vet, den där rebelliska tonåringen i mig som bara drömde om piercings, tatueringar och att gå på konserter. Hon som aldrig gick på sport och som aldrig passade in i normen. För vem är jag nu när allt det här förändras? Vad är min identitet då?

”Det jag kommer tillbaka till är att jag inte behöver välja. Att jag får vara precis vem fan jag vill. Göra vad jag vill. Utanför alla snäva boxar.”

Det jag kommer tillbaka till är att jag inte behöver välja. Precis som jag skrev om på Instagram häromdagen. Att jag får vara precis vem fan jag vill. Göra vad jag vill. Utanför alla snäva boxar. Att jag kan vara en tatuerad chokladälskande volvokörande läppstiftsbärande engagerad mamma, entreprenör och rugbyspelare bäst jag vill. För att de enda gränser som egentligen finns är de jag sätter upp för mig själv.

Men det ÄR svårt emellanåt. Bara för att jag är medveten om att dessa identiteter och boxar inte är en definitiv sanning så är det inte så att det är lätt som en plätt att gå ifrån dem. Det är obekvämt. Skavigt. Ibland riktigt smärtsamt. Och jag vill dela med mig av det också. För målet är inte att inte vara obekväm eller rädd utan att göra det som skrämmer en ändå.

”Jag kan vara en tatuerad chokladälskande volvokörande läppstiftsbärande engagerad mamma, entreprenör och rugbyspelare bäst jag vill. För att de enda gränser som egentligen finns är de jag sätter upp för mig själv.”

Att någonting skaver är ofta ett tecken på att vi är på rätt väg. Men det kan ändå kännas att vara på den resan och det kan vara otroligt ensamt emellanåt. Det var därför jag startade mitt community Empowered – Self Love and Human Design Community. För att ge dig pepp, stöttning och resurser längst resans gång men även för att vi ska kunna stärka varandra i allt det innebär att gå sin egen väg.

För du behöver inte välja en väg, en identitet eller en box. Du får vara precis vad du vill och gå efter allt du längtar efter. Men det är okej att det känns längst vägen. Det är en del av resan och du är precis där du behöver vara.

Lästips: Jag kommer aldrig välja trygghet som får mig att ge upp min frihet