Jag har kämpat hela mitt liv för att älska min kropp. Att känna självkärlek. Jag har tänkt att om den bara blir lite smalare, lite mer vältränad och lite bättre så ska jag älska den. Att jag bara behövde gå ner de där kilona eller fixa de där valkarna så skulle min kropp vara älskvärd. För det är väl så det funkar? Eller?
Att älska sin kropp, oavsett hur den ser ut
Jag kunde inte ha mer fel. Det är självklart ingenting fel med att träna, att äta bättre eller att göra saker för sin hälsa. Men det måste alltid börja med kärlek. Att tänka att man kommer älska sin kropp om den bara är lite mer si eller lite mindre så är nog den största lögnen jag någonsin har gått på. Min kropp är fantastisk precis som den är, med alla dess fel och brister, och kan jag inte älska den nu så kommer jag inte heller älska den när den ser annorlunda ut.
Hållbarhet och självkärlek
För mig hänger självkärlek och hållbarhet ihop på så många olika sätt. Jag tror innerligt att allting handlar om omtanke och om vi börjar med oss själva så tror jag att det även spiller över på omvärlden. När vi har tid och energi orkar vi ge mer, både till människor omkring oss och till kampen för en bättre värld. När jag mår sämre lever jag dessutom ohållbart ur ett miljöperspektiv också. Jag shoppade till exempel som mest när jag mådde som sämst för att försöka fylla ett tomrum. Jag tror att en stor del av vår ohållbara konsumtion är kopplad till vårt mående, och att ta tag i dessa saker går hand i hand.
För att skapa en bättre värld måste vi även prata om hur vi kan bygga ett samhälle som är hållbart för människor. Ett samhälle där vi kan leva, älska, återhämta oss, bry oss om oss själva och varandra. Det är en värld jag verkligen skulle vilja leva i och jag tror att vi kan göra det om vi hjälps åt.
Men just nu börjar jag med att älska. Älska min perfekta perfekta kropp med alla dess fel och brister. Men att även göra mitt bästa för att få andra att känna att de är älskvärda, vackra och fantastiska precis som de är. Att vi kan vara svaga och sköra och starka och vackra på samma gång. Att vi är så mycket mer än en siffra på en våg eller på lappen i ett klädesplagg. Kärlek till dig, du som läser det här. Jag hoppas att du får en underbar dag full med glädje och kärlek. Vi hörs snart igen.
Pingback: Att övervinna rädslor... - Tess Waltenburg
Underbart! Så jäkla cool du e! Det här är min stora mission i livet (eller kanske en av dem?) – att vi fasen i mig ska älska oss som vi är. Övertygad om att ur den tryggheten kommer vi att leva både mer hälsosamt och hållbart.
You Goooo Girl!
Kram M
Åh, right back at you! Det känns så fint att vi kan peppa och lyfta varandra! Och jag håller verkligen med dig. När vi känner oss trygga med oss själva och älskar våra kroppar så kommer hälsan, på riktigt, på köpet. Kram!!
Pingback: Jag var den som stressade till yogan - Tess Waltenburg