Det låter klyschigt men det är värst vad tiden går fort! Det här året har varit ett av de tyngsta, märkligaste, mest förvirrande i mitt liv och även om det känns som om alldeles för mycket (framförallt jobbiga saker) har hänt så har det gått otroligt fort och det är snart december. Det är en märklig känsla tycker jag. Hur känner ni? Vill ni bara bli färdiga med det här året eller känner ni att det har sprungit iväg? Kanske både och?
För mig innebär den här sista tiden av året att jag försöker wrappa upp saker för att kunna ta ledigt över julen. Jag har börjat ett nytt jobb på 50 % vilket känns fantastiskt men jag jobbar fortfarande på med uppsatsen. Tanken var att den skulle in i november men det blev inte så i och med allt som har hänt. Jag försöker tysta min inre perfektionist och tänka att det är okej. This too shall pass osv. Jag har i alla fall fattat ett moget beslut och fattat blåljusglasögon. Det är inte riktiga från en optiker utan billiga jag köpte online. Vi får väl se om de ger någon effekt.
Det blir även mycket soffjobb i myskläder när jag sitter hemma. Jag försöker fundera kring mitt företag och det nya året. Det är så svårt att göra en plan i dessa tider. Hur kommer saker att se ut om en månad? Ett halvår? Ett år? Det är både läskigt och spännande på samma gång. Jag är glad över att så mycket av mitt arbete är digitalt och kan utföras trots restriktioner men mitt företag påverkas såklart ändå. Den ekonomiska situationen hos många företag påverkar till exempel oss som frilansar när projekt pausas och budgetar dras in. Jag försöker tänka att det är en period och lägga tiden på att fundera kring vad jag själv vill, men jag ljuger om jag säger att det inte känns stressande emellanåt.
Det var lite novembertrötta tankar från mig. Hur känner ni såhär i slutet på året? Börjar ni komma in i julstämning eller har ni fortfarande mycket som känns oklart? Det är en tuff tid för oss alla och jag tänker att det gör stor skillnad att känna att man inte är ensam. Att veta att många av oss sitter med mycket känslor och att det här året, och allt vi fortfarande inte vet, är tärande på olika sätt. Försök att ta hand om dig själv. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men ingen vinner på att du går sönder. Okej?