Ett tema som gång och gång poppar upp när man pratar om hållbarhet är uppoffringen. Att vi ska ge upp, avstå från, skala bort och bryta vanor. Och ja, till viss det är det sant. Det finns stora problem med många av våra livsstilsval. Både när det kommer till den sociala och miljömässiga hållbarheten. Men jag vill ändå visa på ett annat perspektiv. För mina försök att sälja in en hållbar livsstil som något härligt även för en själv är inte bara ett försök att försköna det. Det handlar genuint om att jag tror att det går att kombinera livskvalitet och hållbarhet.
Och det är just det budskapet vi behöver få ut. För ord spelar roll. Och om en hållbar livsstil än en gång blir förknippat med något som är tråkigt, svårt, jobbigt och en uppoffring så glorifierar vi än en gång den ohållbara normen. Det är inte så vi skapar förändring.
Men kan man verkligen leva hållbart och leva sitt bästa liv? Tja, det beror väl på hur man definierar hållbarhet. Allt har ett avtryck. Och nej, det går kanske inte att leva hundra procent hållbart eller klimatneutralt och ändå ha en god livskvalitet. Missförstå mig inte, jag tror inte att överkonsumtion gör en lycklig. Men i nuläget när samhället är byggt efter en ohållbar livsstil så är det väldigt svårt att leva helt hållbart om man inte tar avstånd från så gott som allt. Det är nämligen en stor del av vår påverkan som inte bara handlar om vår vardag utan om vår koppling till samhället i stort.
”Det finns så himla många härliga, inspirerande hållbara val vi kan göra i vardagen. Vi kan köpa snygga kläder second hand, vi kan äta god ekologisk mat, vi kan piffa till hemmet med växtfärgade tyger och ommålade loppisfynd. Det kanske inte är perfekt ur alla avseenden men det är mycket mer hållbart än vad många andra gör.”
Det jag dock kan säga är att om vi sänker ribban och fokuserar på det vi kan göra här och nu så går det absolut. Det finns så himla många härliga, inspirerande hållbara val vi kan göra i vardagen. Vi kan köpa snygga kläder second hand, vi kan äta god ekologisk mat, vi kan piffa till hemmet med växtfärgade tyger och ommålade loppisfynd. Det kanske inte är perfekt ur alla avseenden men det är mycket mer hållbart än vad många andra gör. Och makten i det ligger inte enbart i det miljömässiga avtrycket här och nu utan i normförskjutningen. Att vi skapar ringar på vattnet, både för oss själva och för andra.
Ta den här lyxfrukosten som exempel. Den kanske ser ohållbar ut för många. Kött?! Tropiska frukter?! Nej vet du vad…! Men om du pausar en stund så kan jag berätta att charkbitarna är från en svinnpåse från min lokala Ica. Att jag även köpte papayan i en svinnpåse och att apelsinen är ekologisk. Croissanterna är från ett lokalt bageri, köpta frysta och gräddade dagen efter för att minska svinn. Sylten är gjord av min mormor från hennes egna bär. Äggen är lokala och ekologiska och allt är serverat på loppisfyndat porslin. Allt är kanske inte perfekt ur alla avseenden, men det är absolut hållbart ur ett ”good enough”-perspektiv. Och ibland får det vara just good enough. Att man kan välja så bra alternativ som möjligt samtidigt som man skapar livskvalitet för sig själv.
Lästips: Självkärlek handlar inte om att ”bli” någon, det handlar om att skala bort allt som inte är du