21 april 2018

Det finns en anledning till att metoder som Konmari rekommenderar att sentimentala ting bör vara den sista kategorin vi tar tag i. Andra ägodelar kanske vi i värsta fall kan ersätta, men någonting vi har minnen kopplade till går aldrig riktigt att hitta igen även om vi skaffar en liknande sak. Det är alltså inte helt lätt att ge råd kring hur man ska tänka då det alltid skiljer sig från person till person. Jag tänkte dock dela med mig av hur jag har tänkt och några verktyg som har hjälpt mig på vägen. 

Ett av de viktigaste stegen för mig var när jag insåg att jag inte ville ha några sentimentala saker undanstoppade i källaren eller andra förvaringsutrymmen. Undantaget här är saker som sparas av en anledning, till exempel klänningen jag hade när jag fyllde ett år som jag sparar för att min dotter förhoppningsvis ska kunna ha den på sin ettårsdag. De minnessaker jag har kvar nu står framme i lägenheten och påminner mig om de personer eller minnen jag vill bli påmind om varje dag.

Här är några tips på vad man kan fråga sig när man går igenom sentimentala ting: 

Varför sparar jag den här saken? Är det av dåligt samvete för att jag inte använder den? I så fall blir det nog inte bättre av att den ligger undanstoppad i en låda. Vill du börja använda den? Ska den gå vidare till någon annan som kan ha glädje av den? Eller är det kanske för att minnas en viss person? I så fall kanske det räcker med en sak som får ge glädje istället för många olika saker. Sparar jag sakerna pga känslomässigt bagage som jag kanske behöver ta hand om? Då kan det vara ett steg i rätt riktning att gå igenom sakerna och gå vidare.

Kan jag minnas personen eller upplevelsen på något annat sätt? Kan jag sätta upp fotografier på en vägg istället för att t.ex. behålla en hel servis som står i ett skåp och aldrig används eller en kartong med saker som ligger och samlar damm i källaren? 

Finns det saker som kan vara både funktionella och sentimentala istället för att jag ska äga en av varje sak? Jag har insett att jag har en hel del ting som jag kan använda i vardagen och som påminner mig om personer och händelser istället för att jag dels ska ha funktionella ting och dels minnessaker. Om du nu vill behålla något från en resa eller en relation, kan det kanske vara en möbel från en släkting? En skål någon har gjort? Ett plagg du har sett din mamma bära eller ett smycke som du har köpt på en resa och använder flitigt?

Är minnessaker någonting dåligt?

Jag tror inte att sentimentala ting nödvändigtvis behöver vara någonting negativt. Jag tror dock att det ofta är den kategorin saker där vi samlar på oss alldeles för mycket av dåligt samvete eller känslan av att vi borde behålla saker som vi faktiskt inte vill ha eller har glädje av. Minnessaker ska inte vara ett problem i vardagen eller ett hinder som gör att vi fastnar i det förflutna. Det viktiga är ju att vi närvarande i nuet och skapar nya minnen. 

Lästips: Vad är lyx & livskvalitet för dig?