– Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Bokus och Nextory –
Bland de meddelanden jag har fått in sedan min ADHD-diagnos så har en stor del handlat om hur man går till väga för att ta reda på mer om ADHD och hur man kan gå till väga om man behöver hjälp. Utifrån mina erfarenheter så är det, tyvärr, viktigt att förbereda sig, läsa på och själv fundera kring sina svårigheter då det finns en stor okunskap kring ADHD både i samhället i stort och inom vården. Okunskapen om framförallt flickors och kvinnors ADHD är stor men det börjar som tur är lyftas mer och mer.
Vårdens brister när det kommer till ADHD-bedömning och utredning
Jag vill än en gång förtydliga att allt jag skriver såklart är färgat av mina erfarenheter. Det har dock blivit tydligt för mig när jag har läst på och kommit i kontakt med andra att det finns ett utbrett problem kring hur vården hanterar patienter med ADHD. Jag vill, precis som jag har skrivit om innan, inte kritisera specifika vårdenheter eller personer. Jag tror att alla gör så gott de kan med de verktyg de har men det tar inte bort att kunskapen kring och bemötandet av kvinnor med ADHD är otroligt bristfällig. Här behöver vi ta ett större grepp i samhället och fråga oss hur det här påverkar både individer, familjer och samhället i stort, för problemet är så ofantligt mycket större än ett specifikt vårdmöte.
”Dina erfarenheter är legitima oavsett vad personen du möter säger och du har alltid rätt till en second opinion.”
Anledningen till att jag skriver detta till dig som vill söka vård är för att jag tror att det är bra att ha det i bakhuvudet innan man tar den första kontakten. Risken annars är att man börjar ifrågasätta sig själv och mår väldigt dåligt om man får ett dåligt bemötande. Dina erfarenheter är legitima oavsett vad personen du möter säger och du har alltid rätt till en second opinion. Jag tror även att man får ta hänsyn till att många av de personer man träffar inom vården har väldigt ont om tid och inte alltid hinner fånga upp det som går att läsa mellan raderna även om de hade velat. Det är som sagt en del av ett större samhällsproblem.
För mig har det varit väldigt mycket lättare att bli tagen på allvar sedan jag själv började läsa på kring ADHD hos kvinnor och kunde förklara mina upplevelser mer ingående. Jag har läst på, lyssnat på ljudböcker och diskuterat med andra vilket har gett mig bekräftelse i mina upplevelser. Det tror jag är A och O. Att känna sig sedd och hörd och ta sina egna upplevelser och svårigheter på allvar.
Hur fungerar ADHD hos kvinnor?
Jag kommer, som ni säkert förstår, fokusera på ADHD hos flickor och kvinnor då det är det jag själv har erfarenheter av och då det är där jag upplever att den största okunskapen finns. Det börjar som tur är pratas mer om detta och jag känner mig hoppfull när jag ser att det blir en del av en större debatt. Vi ska inte behöva kämpa oss halvt fördärvade för att få ihop våra liv och det är inget fel att behöva hjälp och stöd. Du kan vara otroligt högpresterande på många plan och ändå ha svårigheter, och det tror jag är genomgående för många (framförallt kvinnor) med ADHD.
De här källorna till kunskap har gett mig kunskap om ADHD och hjälpt mig förstå mig själv:
- Riksförbundet Attention. Hos Riksförbundet attention kan du läsa på om ADHD och kärnsymptomen.
- ADHD: Från duktig flicka till utbränd kvinna. Den här fantastiska boken av Lotta Borg Skoglund, som är överläkare och forskare, har hjälpt mig otroligt mycket. Den finns även som ljudbok hos Nextory för dig som har svårt för fysiska böcker. Hon beskriver ingående hur ADHD kan ta sig uttryck hos flickor och kvinnor inom olika områden och hur det ibland kan vara svårt att lägga märke till om man inte vet vad man ska leta efter. Om du vill beställa den hos Bokus eller skapa ett konto hos Nextory där den finns som ljudbok så får du gärna gå via mina annonslänkar. Det hjälper mig lite provision och gör det möjligt för mig att göra det jag gör.
- ADHD Couple. Det här kontot på Instagram har lärt mig så otroligt mycket om olika aspekter av ADHD och gör det även enklare att illustrera och förklara för andra i ens omgivning. Inläggen är enkla att ta till sig men sätter verkligen fingret på olika svårigheter man kan uppleva med ADHD. Sociala medier är fantastiskt på det sättet att man kan skicka ett inlägg som sätter fingret på något man upplever men har svårt att sätta fingret på till någon som bryr sig och vill veta mer.
- Carin H Brander. Min fina vän och kollega Carin, som även är en del av Sustainable Influencers, är fantastisk på att visa hur NPF-diagnoser kan ta sig uttryck i vardagen och bjuder även på tips och verktyg kring hur man kan få vardagen att fungera. Hon var den som introducerade mig för begreppet ”kognitiv överbelastning” som fick mig att inse att större delen av min ”ångest” genom livet snarare har handlat om för mycket intryck. Oavsett om du har blivit utredd, kämpar för att få hjälp eller helt enkelt vill förenkla livet så kan jag varmt rekommendera hennes konto.
Att acceptera sig själv som man är
Att läsa på hos andra och inse att man inte är ensam om sina upplevelser tror jag kan vara otroligt läkande i sig. Många av oss har försökt dölja våra problem, kämpa i det tysta och känt skam kring att vi inte får saker att funka som andra tar för givet. Jag började vara ärlig mot personer jag litade på långt innan jag fick min diagnos och det gjorde otroligt stor skillnad i mitt liv.
Det finns de som inte kommer acceptera oss. Men de som faktiskt bryr sig, de som är de vi verkligen borde ha i vårt liv, vill inte se oss gå under i det tysta. Och jag har insett att i många fall handlar andras agerande mer om okunskap än att de inte bryr sig. För det är nog inte så himla lätt för en neurotypisk person att förstå att det faktiskt kan vara skitsvårt att få vardagen att fungera. Sådant man ”bara gör” enligt normen.
”Många av oss har försökt dölja våra problem, kämpa i det tysta och känt skam kring att vi inte får saker att funka som andra tar för givet.”
Du behöver inte älska alla delar med att ha ADHD. Det kan verkligen vara skittufft i en värld som vi gång på gång får känna inte är för oss. Men det enda sättet att hitta lösningar är genom att försöka acceptera sig själv. Att jobba med sig själv, inte mot sig själv. Och den resan kan ta lång tid, kanske till och med ett helt liv, men det är så himla viktigt.
Jag vill att du ska veta att du inte är ensam. Att jag kommer fortsätta göra allt jag kan för att dela med mig, peppa och stötta andra som kämpar. Det finns hopp och du har rätt att leva det bästa möjliga livet du kan leva.
Lästips: Min resa mot en ADHD-diagnos, del 1
Pingback: Redskap som hjälper mig i min vardag med ADHD - Tess Waltenburg